Älskade familj, det går inte en dag utan att vi tänker på er, inte en dag utan att vi saknar er.
Och nej - tiden läker inte alla sår men man lär sig att ta hand om sitt sår, man lär sig se till att det inte blir större och man lär sig leva med såret och vårda det ömt.
Vi kan och vill fortfarande inte förstå vad som hände den där dagen, vi kan inte gå tillbaks dit för då gör sorgen fortfarande fysiskt ont. Men om vi bara undviker den lilla detaljen så har vi lärt oss leva med vår sorg, vi har lärt oss vara lyckliga tillsammans med vår sorg.
Men det var inte därför vi satte oss ner för att skriva det här. Det var för att vi under de senaste veckorna har insett hur mycket positivt som sker i ert minne, hur många som blir hjälpta till ett bättre liv och hur många fantastiska människor som har fått möjligheten att lära känna varandra på grund av er.
Vi tänker på Neng, som just nu gör sin sista termin på universitet och som precis har kommit tillbaks till Thailand efter att ha gjort sin praktik på Phosworks i Sverige.
Vi tänker på Non som i slutet maj åker upp till Bangkok för att läsa till arkitekt.
Vi tänker bland annat på Team och Maeo som inte kunde läsa och skriva när det kom till oss som 9-åringar och idag kan både läsa och skriva och mer därtill.
Vi tänker på de av våra barn som kom till oss som små rädda fågelungar pga olika former av övergrepp som idag har förvandlats till små kaxiga trygga örnar.
Vi tänker på alla dessa barn som lämnats vind för våg utan kärlek och omsorg men som idag kan få känna sig trygga och älskade.
Vi tänker på alla våra barn som idag har möjlighet att ge sig själva en bättre framtid om de kämpar.
Allt är tack vare er, och med andra ord kommer ni leva vidare i varenda en av våra barn.
Vi tänker på alla fantastiska människor vi har lärt känna under dessa år, människor som vi förmodligen aldrig hade träffat om det inte var för er - många som har blivit nya väldigt nära vänner. Vi tänker på hur dessa vänner i sin tur har lärt känna en massa nya vänner och hur allt har lett till nya möjligheter.
Ni lever vidare i alla dessa möten, i alla dessa nya vänskaper.
Vi tänker på Calle, som vi förmodligen inte hade känt idag om det inte vore för er och som nu är ute på sitt tredje äventyr - http://thehappyworldtour.com/ - till förmån för våra barn.
Ni vet väl att han gör det lika mycket för att hedra er.
Ni fick aldrig möjlighet att träffa honom och han fick aldrig möjlighet att träffa er, men vi vet att ni skulle ha älskat varandra.
Vi tänker på alla volontärer som har fått förmånen att att komma till barnhemmet och jobba med våra fantastiska ungar. En resa som vi vet har varit livsförändrande för många av dem:
Och vet ni, ni är med dem också.
Ni blev fråntagna eran framtid, men ni lever vidare i alla dessa människors liv och framtid.